Vad vill du bli när du blir stor?

Om du frågar ett barn vad hen vill bli som vuxen får man ofta en mängd svar. Det spänner förstås Leila Khammariofta brett över verklighetsskalan: fotbollsproffs, astronaut eller trollkarl kan det låta, många säger också lärare eller polis. Faktum är dock att ju längre upp i åldrarna jag frågar så glesnar alternativen. Som tonåring har många svårt att veta vad de vill, än mindre kan göra senare i livet.

Det är egentligen inte så konstigt med tanke på att de flesta yrken och karriärvägar som finns idag ofta är helt okända för gemene man i allmänhet och ungdomar i synnerhet. Dessutom både försvinner det och tillkommer nya yrken. Vem hade för 10 år sedan trott att e-handelskonsult, bloggare eller nanoteknolog skulle vara möjliga karriäralternativ idag? Skola och arbetsliv behöver således samverka så att vi gemensamt kan förbereda ungdomar för jobb och teknik som ännu inte existerar – så att de kan se fram emot att lösa problem som vi idag inte ens vet om är problem.

Här finns mycket att göra! Hur ska en ungdom kunna välja karriärinriktning, om möjligheten att fantisera om framtiden, om kontakten med arbetslivet under skoltiden är begränsad. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet – nästan var fjärde i åldern 15-24 år saknar jobb – så har vi också en illa fungerade matchning på arbetsmarknaden generellt. Det betyder att unga har allt svårare att hitta till jobb i branscher där arbete och karriärmöjligheter faktiskt finns och det tror jag beror på att många branscher är okända för ungdomarna.

Det tog 160 år att gå från jordbrukssamhälle till industrisamhälle men bara 40 år att gå från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Den snabba förändringen gör att vi faktiskt, konstigt nog, måste våga tänka mer långsiktigt. Ett sätt att göra detta rent praktiskt skulle kunna vara att integrera studie- och yrkesvägledning tidigt i undervisningen och låta den roll som vägledningen har få en större del av elevernas förberedelse för vidare studier och arbete. En mer uttalad vägledning av studie- och yrkesval skulle kunna förbättra förutsättningarna för fler att göra medvetna val som leder till en tidigare etablering på arbetsmarknaden och en förståelse för den fantastiska bredd av yrkesmöjligheter som finns.

Skola och arbetsliv behöver därför bli bättre på att samverka – i alla åldrar – från förskola till högskola. Förr stannade man på samma arbetsplats hela livet, idag ser nyutexaminerade det som en naturlig del i yrkesutövningen att byta både arbetsgivare och ibland även bransch. Det betyder att även arbetslivet behöver ta sitt ansvar för att visa och inspirera barn och ungdomar så att deras yrkesområden blir kända och därmed valbara för framtiden. Kanske är det näringslivet som sköter studie- och yrkesvägledningen i framtiden?

Så… vad vill du bli när du blir stor?

Leila Khammari, VD, Lichron

lichron

Bredden skapar förutsättningar-Industridagen 2013

Just nu pågår de sista aktiviteterna på årets industridag som i själva verket pågått under två hela Ola Asplunddagar här på Mässan i Göteborg.

En rad intressanta personer har stått på scenen i paneler och debatter kring några av industrins viktigaste framtidsfrågor: kompetensförsörjning, innovation och rekrytering av framtidens medarbetare.

Bredden med politiker från regering och opposition, ledande företrädare för olika industrigrenar, myndigheter och departement, fack och arbetsgivare, är precis den mix av människor vi velat samla i detta samtal över två dagar, perfekt sammanbundna av måndagens middag, och som behövs för att stärka industrins frågor.

Tack alla ni som kom till Göteborg och deltog i årets Industridag!

Vi ses nästa år igen!

Ola Asplund

Industrirådet

Möjligheternas Värld, ett viktigt initiativ för att främja kompetensförsörjningen

Parallellt med Industridagen 2013 kommer 250 niondeklassare att laborera i praktiska workshops för JB1 (2)att stimulera och visualisera framtidens industri och dess möjligheter. Det är mötesplatsen Möjligheternas Värld som kommer att byggas upp i anslutning till Industridagen, ett projekt som agerar som stimulerande arena för mötet mellan näringsliv och skola i syfte att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik.
Totalt kommer 250 studerande från årskurs 9 att i fem olika workshops handledas av 35 studenter från Teknikcollege och 5 Chalmerister.
– Projektet lanserades i samband med mässorna Scanautomatic, Processteknik samt Gymnasiedagarna 2012. Det blev direkt stor efterfrågan från både företagen och skolorna som önskade vara delaktiga, säger Johan Bengtsson, projektledare och initiativtagare till Möjligheternas Värld
– Projektets huvudfinansiär är VGR, men mer än 150 olika samarbetspartners bidrar med pengar, tid och komponenter till de olika demofabrikerna som vi tar med oss på olika event. Fabrikerna byggs upp av ungdomar som studerar vid involverade Teknikcollege och högskolor runt om i landet. Vill man läsa mer om det kan man gå in på www.mova.nu

I projektet arbetar man även med olika event för grundskoleklasser och deras lärare. Ett exempel är en tjejkväll på Liseberg. Där fick högstadietjejer fick träffa kvinnliga förebilder som studerat vid tekniska utbildningar.– Att de även fick ta del av ”bakom-ridåerna” tekniken på Liseberg skadade nog heller inte, säger Johan.

– Vi vill visa goda initiativ på hur man lockar ungdomar till att vilja arbeta med teknik och den spännande framtid man genom olika yrkesroller kan gå till mötes inom industri. Det är många som engagerar sig i frågan kring den framtida kompetensförsörjningen. Alla inser hur viktigt det är för Sveriges välfärd. Har vi inte rätt sorts kompetents så kommer vi heller inte stå oss starka på den globala marknaden. Målet är att kunna ge en försmak till ungdomarna på det breda utbudet av arbete man kan få genom att studera industri och teknik och att de yrkena faktiskt är fräscha, spännande och kommunikativa, säger Johan.

På Industridagen kommer det även att finnas öppningar för industri, näringsliv och fackförbund att prata med ungdomarna och med det framtidens medarbetare.
På plats kommer man visa utvecklingsprocessen från ide till en färdig produkt och produktion.
Det ska på ett lättillgängligt och lustfyllt sätt visa på bredden av olika yrkesroller inom industri och teknik.

Vad händer efter Industridagen?

Det allra första som sker är att vi kommer att möta 7000 grundskolelärare under mässan Mötesplats skola som går av stapeln i Göteborg under v. 44.
Inspirationsdagar för grundskolelärare som undervisar i teknik är inplanerade under hösten och våren.

– Vi har även sex olika behörighetsgivande kurser för lärare inplanerade tillsammans med Göteborgs Universitet. 2014 är även ett stort mässår då flera industrimässor går av stapeln och där kommer vi att arbeta vidare med våra fabriker; automationsfabriken, reningsfabriken och energifabriken.
Mässorna är oerhört viktiga för oss och det absolut bästa sättet att betala tillbaka till de företag som supportar oss.
Där får vi även möjlighet att visa upp ny teknik i ett praktiskt sammanhang. Alltså en vinna-vinna situation för både ungdomarna och för näringslivet, säger Johan Bengtsson.
Kontakt: Johan Bengtsson
johan.bengtsson@gtc.com eller tel. 031-760 34 68

Kompetens är den nya hårdvalutan

Vi lever i en tid med allt snabbare tekniksprång. Globaliseringen gör att många små och medelstora Karin_I7767 (2)verksamheter behöver tänka över sin konkurrenskraft på en internationell marknad. Hur ska man då se till att vara så väl rustad som det går för att fortsätta gå framåt i en omvärld i ständig rörelse? Mänsklig kompetens är den nya hårdvalutan. Och strategisk kompetensförsörjning är ett sätt att framtidssäkra verksamheten.

Jag får ibland höra att kompetensförsörjning mest handlar om att skicka personalen på kurs. Eller att det är något abstrakt som saknar verklighetsförankring. Inget av de två varianterna stämmer. Jag skulle vilja säga så här:  Det handlar om ta hem affärerna. Och att utveckla ett arbetssätt som omfattar en ständig kompetenstillväxt utifrån kundens  och omvärldens krav.

Ja, det handlar om att sätta affären i fokus. Att veta vem som är kunden och kunna forma verksamhetens arbetssätt så att det ligger i linje med vad kunden behöver. Det handlar om att förstå hur vi människor fungerar i förändringsprocesser. Det handlar om att ta tillvara, utveckla och stödja medarbetarnas och organisationens kompetenstillväxt för att nå uppnå ökar kundvärde. Eller enkelt uttryckt – att se till att man har ett sätt att uppnå rätt kompetens, på rätt plats, vid rätt tid för att ta hem affären.

Och det handlar hela tiden om individer. Ett moget och framsynt ledarskap sätter fokus på att skapa delaktighet och ett kontinuerligt lärande för att stärka kundvärdet. Verksamheter som jobbar med strategisk kompetensförsörjning utvecklas i förhållande till omvärldens förändringar och kundens krav, ser och tillvarartar de drivkrafter som  varje individ besitter. Det handlar om att synliggöra och skapa delaktighet kring målet, visionen och affärsplanen för alla i verksamheten.

Vi på Business Region Göteborg har varit med och tagit fram ett ledningsverktyg för ett strategiskt kompetensbyggande och stödjer verksamheter i deras implementeringsarbete av ett systematiskt kompetensbyggande. Kompetensdiplomering är ett kvitto på att man har ordning på sin kompetenstillväxt utifrån kundens och omvärldens behov.

Verktyget finns alltså redan som stöd. Själv resan kan bara den egna verksamheten göra. Och att resan är värt det är en organisation som Riksbyggen ett exempel på. De säger själva att de har tagit hem affärer just tack vare sin kompetensdiplomering.

Karin Ingelhag, chef Strategisk Kompetensförsörjning

PMS-färg, anv. i första hand_liten

Fakta:
Business Region Göteborg har varit med om att ta fram en kompetensdiplomering för företag och organisationer. Vi har också medverkat till framtagandet av Ledningssystem för kompetensförsörjning, SS 62 40 70.

Kommunicerande kärl istället för stuprör!

Nyligen har EU-kommissionen fastställt ett mål för att återindustrialisera Europa i hopp om att öka Jan Johanssontillverkningsindustrins andel av BNP. För en region som Göteborg låter det så klart som en trevlig medicin att sätta in då vi konstaterar att industrin fortfarande är det stora navet i vår ekonomi. Investeringar i innovation och forskning, tillgång till kapital och rätt kompetens är därför väsentligt om vi skall lyckas. Många tidigare blogginlägg visar på en stor medvetenhet och tydlig handlingskraft för att ta sig an detta arbete.

Att vi har svårt att rekrytera ungdomar till teknik och industri är väl känt och det skulle kunna bromsa vår strävan. Det är här mitt blogginlägg och mina tankar börjar.

Jag tycker att införandet av Teknikcollege konceptet är bra tänkt. Vi är på rätt väg men fördelar och organiserar oss fortfarande i stuprör i alldeles för hög grad. Det finns i dag för många exempel på gymnasieskolor som lägger ner program för att man inte lyckas övertyga tillräckligt många 15- åringar att just deras program är det rätta.  Trots att näringslivet skriker efter just denna kompetens. Visst borde dessa resurser kunna användas för andra målgrupper på ett resurseffektivt sätt.  Skall vi lösa vårt mål måste vi skapa snabbfotade organisationer som arbetar för att stödja våra industriföretag (även andra branscher) med rätt kompetens både här och nu, när behov uppstår och långsiktigt genom utbildningsprogram som rullar på över tid.

Glädjande har jag under de senaste åren stött på flera guldkorn där kommuner, skolledare och lärare som i stället för att montera ner fungerande utbildningar fyller dem med såväl kommunala vuxenutbildningar som  med anställda. Om vi kan använda dessa resurser på ett snabbfotat sätt kan vi säkerligen skapa system där t ex alla de ungdomar som i dag lämnar gymnasieskolan utan att få fäste i arbetslivet kan få en kortare yrkesutbildning som matchar näringslivets behov. Oavsett om det är AF, Myndigheten för Yh eller kommunala vuxenutbildningen som står för notan.

På Göteborgs Tekniska College har vi länge arbetat för att bygga om stuprören till kommunicerande kärl. Med samma organisation driver vi i dag gymnasieutbildning, Yh utbildning, Yrkesvuxenutbildning och företagsutbildning. Vi arbetar hårt för att snabbt ställa om och mobilisera efter industrins behov vilket bla. syns i vår medverkan i Volvosteget, Möjligheternas värld och ESF-finansierade kompetenutvecklingsprojekt för industriföretagen i regionen. Om myndigheter, branschorganisationer och företag gemensamt bygger upp fler liknande kompetenscentrum anpassade efter lokala behov kommer vi att ha större chans att nå målet med att återindustrialisera vår del av Europa.

 

Jan Johansson VD/Rektor

Göteborgs tekniska College

Logotyp stor

Kompetensutveckling förutsättning för kompetensförsörjningen!

”Min kompetens”. Det är svaret från en majoritet tillfrågade i en undersökning Unionen genomfört på ceciliafahlbergfrågan om vad som ger trygghet i arbetslivet. Det är bra att medvetenheten är hög om hur viktigt det är att få möjlighet att utvecklas genom ett helt yrkesliv.  Lika bekymmersamt är det att inte ens hälften i samma undersökning svarar ja på frågan om de fått möjlighet till kompetensutveckling i sitt jobb det senaste året. Det är också en siffra som är oroande konstant år från år, visar de undersökningar Unionen genomför fortlöpande. Varför går det så trögt att vända utvecklingen i en så avgörande fråga för hela arbetslivet och därmed också för industrin?

Näringslivet förändras ständigt. Företag och branscher krymper och andra växer till. Konkurrensen från resten av världen hårdnar, samtidigt som marknaden för svenska företag växer. Företagens och samhällets förmåga att hantera denna strukturomvandling är avgörande för de anställdas trygghet och utveckling i arbetslivet. Investeringar i kompetensutveckling gör att förändringar blir till nya möjligheter, för både medarbetare, företag och samhälle.

Vi vill alla trivas, utvecklas och känna oss trygga i arbetslivet. Arbetsgivaren ansvarar för att ge möjligheter till utveckling i anställningen. Kompetensutveckling är inte en belöning för ett väl utfört jobb utan en investering.

Unionen har över 550 000 medlemmar över hela det privata näringslivet, varav 100 000 är chefer och ledare. Det är en kraft att räkna med i arbetet att driva viktiga frågor för Unionens medlemmar.

Stärkta möjligheter till kompetetensutveckling är en av Unionens hjärtefrågor, ”Kompetens ger kraft” är vår paroll.  Kraft för medarbetaren, kraft för företaget, kraft för samhället. Att alla ska ha möjlighet att utvecklas och fylla på sin kompetens genom ett helt yrkesliv är ett viktigt mål för oss.

Vår vision är att det ska vara naturligt och självklart att utifrån en utvecklad kompetens både vilja och kunna byta arbetsuppgifter, jobb och att också långt upp i ålder välja en helt ny karriär.

Det är en utveckling vi vill se då den är positiv såväl för individen och företagen som för samhället.

Men i dag är det svårt både rent praktiskt och för många också ekonomiskt att få utrymme för fortlöpande kompetensutveckling.

Det vill vi ändra på. Vi påverkar politikerna att förändra studiemedelsystemen så att de fungerar även högre upp i åldrarna. Vi välkomnar de förändringar regeringen föreslår på detta område i höstens budgetproposition. De bör också underlätta förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal, där vi tillsammans med flera andra förbund inom PTK har målet är att öka tryggheten och stärka medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden. Vi vill också att visstidsanställda och de som sagts upp på grund av ohälsa ska omfattas av tryggheten i avtalet.

Möjlighet till kompetensutveckling är nära länkad till kompetensförsörjning som är temat för årets Industridagar. Goda möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling för medarbetarna är en förutsättning för framgångsrik kompetensförsörjning.

En arbetsgivare som erbjuder medarbetarna ständig utveckling är en attraktiv arbetsgivare, som har de bästa möjligheter att locka de främsta kompetenserna.

Cecilia Fahlberg

Förbundsordförande Unionen

unionen_150mm150dpi

En ökad satsning på kompetens och global attraktion – avgörande för vår framtid

Det tar ungefär lika lång tid att utveckla och få godkänt ett nytt läkemedel som det tar att gå igenom 130516_Jacke_9092den svenska grundskolan. Medan läkemedlet lanseras och förhoppningsvis tjänar in de forskningsinvesteringar som ligger bakom fortsätter eleven till vidare studier.

Varför skriver jag detta? Jo, för att visa att vi inom läkemedelsindustrin är vana att tänka långsiktigt. En av de första saker man lär sig i den här branschen är att alla resultat kräver betydande investeringar – över tid. Och precis så är det också när det gäller skolsystemet allt från grundskola till universitet.

Vi på AstraZeneca i Sverige har i dag 5 800 anställda. Vi är en av de största arbetsgivarna i landet för personer som har doktorerat – mer än 500 forskare har doktorsexamen eller högre akademisk rang. Men vi har svårt att hitta den kompetenta arbetskraft vi behöver i Sverige. Det gäller även inom tillverkningen. För att råda bot på en del av våra utmaningar har vi därför bland annat startat en gymnasieskola tillsammans med Scania.

Till vår forskningssite i Mölndal försöker vi hela tiden knyta till oss den bästa kompetensen som finns att uppdriva inom de terapiområdena vi fokuserar på. Därför jobbar det i dag ungefär 250 utländska forskare från mer än 30 olika länder där. Men det är i dag allt annat än enkelt att locka utländska experter hit. Konkurrensen om de bästa är hård i vår globaliserade värld. Förutom själva jobbet och lönen tittar många på faktorer som skattenivå, utbildning åt barnen, attraktiva möjligheter för medföljande partner och bostadssituation för att nämna några få saker. Självklart har vi som företag ett ansvar för att göra oss tillräckligt attraktiva för att locka till oss de resurspersoner vi efterfrågar, men det måste över lag bli enklare att locka hit folk med unik kompetens från andra länder.

I Danmark har 18 av de största danska och internationella bolagen gått ihop och bildat ett initiativ som heter Consortium for Global Talent. Syftet är att gemensamt verka för att göra det enklare för utländska experter och deras familjer att komma till Danmark. En idé som känns relevant även här i Sverige.

Men – framför allt måste satsas mer på skolan här i Sverige, speciellt när det gäller att väcka ungas intresse för naturvetenskap och teknik, och för forskning. Det gäller hela vägen från första klass till universitetsexamen.

Det vore naivt att tro att bristen på natur och teknikutbildade lärare, för få elever som söker in på natur och teknikprogrammen och att Sverige inte attraherar de bästa på den globala arenan inte kommer påverka svensk industri och påverka vår konkurrenskraft. Sämre kunskaper, lägre kompetens betyder mindre möjligheter för att vi ska kunna hävda oss i global sammanhäng. De reformer som kommit på senare år är bra, men inte tillräckliga. Och, som jag började den här texten – det tar tid att göra någonting åt det här problemet.

Det är dags att börja nu. Varför inte nu på Industridagarna?

Jan-Olof Jacke

Global Finanschef FoU, AstraZeneca

VD AstraZeneca AB

AZ_RGB_H_POS_liten

Göteborg – ett showroom för innovationer

Just nu rullar laddbussen ”HyperBus”, en elhybrid, på Göteborgs gator. Bussen kör på lokal MariaStromberg_BarryLivinddriven el största delen av sträckan. Den är tystare, renare och bränslesnålare än konventionella stadsbussar. Den snabbladdar el när den står på ändhållplatsen.

Just HyperBus är ett exempel på hur vi tillsammans med en rad aktörer arbetar med utvecklingsprojekt, eller demoprojekt, i Göteborgsregionen. Projektet visar på vilka möjligheter som skapas när flera parter koncentrerar sina krafter och olika kompetenser ges förutsättningar att stråla samman. Vi på Business Region Göteborg kan som neutral part gå in och skapa själva mötesplatsen, och driva projektet för att på så vis driva innovation i samverkan. Att testa nya hållbara lösningar i verklig stadsmiljö tror vi på sikt attraherar investeringar och etableringar hit till regionen, och leder till ökad global konkurrenskraft för företagen som kan leverera lösningen. På pluskontot ligger också att samverkan i detta fall kan skapa både nya kollektivtrafiklösningar för staden och kompetensutveckling. Och förstås en bättre miljö.

Vi har fler exempel på det här sättet att arbeta. Såväl om man blickar bakåt i tiden som framåt. Projektet ElectriCity tar elbussen till en ny nivå, med ett helt nytt sätt att använda de utsläppsfria bussarna. I projektet ingår bland annat att bygga en busshållplats inomhus och skapa en testarena i staden för utveckling av hållbara busslösningar. Tillsammans utmanar vi våra invanda föreställningar. Och det känns fantastiskt att staden blir en stor testarena som tar innovationer in i allmänhetens vardag.

Ensam är inte alltid stark. Framför allt inte för ett litet land som Sverige. Det är därför jag tror att vi kommer att få se mer samverkan mellan näringsliv, akademi och samhällsaktörer framöver.  Det är dessutom klusterarbete i praktiken som i sig säkrar kompetensöverföring och kompetensutveckling – som ju är en utmaning för framtiden och ett temaområde för årets Industridag.

Maria Strömberg, chef Kluster- och Branschutveckling


Business Region Göteborg

Vi måste höja blicken

Industrins betydelse för Sverige och svensk samhällsekonomi går inte att överskatta. Den avgör anders4Sveriges möjlighet att utvecklas, den ger cirka 900 000 personer direkt eller indirekt jobb och den påverkar hela Sveriges framtida välfärd. För att svensk industri även framledes ska kunna klara sig i den tuffa globala konkurrensen måste industrin utvecklas och fortsätta leverera produkter och tjänster av överlägset hög kvalitet. Därför behövs satsningar på industrianställdas kompetens. Framtiden för industrin i Sverige handlar om att utveckla och ta vara på kunskap och färdigheter.

Vägen framåt handlar om att nå tre målgrupper:

  • De anställda. I dag finns det goda exempel på arbetsplatser som satsar seriöst på att fortbilda den egna personalen. Det stärker både företagen och enskilda människor. Satsningarna sker dock ofta ad hoc och det saknas system för att göra kompetenshöjningen uthållig och kvalitetssäkrad. Här måste vi, fack och arbetsgivare, komma överens om hur kompetensutveckling i arbetet kan systematiseras för att på bästa sätt gynna både anställda och arbetsplatser.

 

  • De unga. Människor på väg att etablera sig i arbetslivet utgör industrins framtid. Det partsgemensamma arbetet med Teknikcollege är ett bra exempel på hur vi, fack och arbetsgivare, kan medverka till att människor som är engagerade på skolor, i lokalpolitiken och i företagen handfast kan samverka för att utveckla de tekniskt och industriellt utvecklade utbildningarna. Denna samverkan rustar unga inför framtida arbetsliv inom industrin och möter samtidigt företagens behov. Men vi klarar det inte ensamma och det finns ett stort jobb kvar att göra. Utbildningssystemen behöver i högre grad bli ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg. Bryggan mellan skolan och arbetslivet måste bli starkare.

 

  • De arbetslösa. Människor i omställning är en viktig resurs. Därför måste det till krafttag för att se till att den som blivit arbetslös också snabbt kan komma vidare till ett nytt jobb. Sätt arbetsplatsernas behov i centrum. Låt snabba och skräddarsydda utbildnings- och praktikinsatser ge den arbetslöse den kompetens som möter arbetsplatsernas behov. För detta krävs en arbetsmarknadspolitisk insikt om att industriarbetsplatserna ofta söker, men inte finner, arbetskraft med rätt kompetens. Detta är oacceptabelt. De arbetslösa ska ha en verklig möjlighet att få den utbildning som efterfrågas.

 

Att lappa och laga eller göra stötvisa punktinsatser när det gäller att förse industrin med rätt kompetens håller inte i längden. Industrins internationella konkurrenskraft bygger på bestående engagemang. Vi, fackföreningar, arbetsgivare och beslutsfattare, behöver tillsammans höja blicken. Det räcker inte att stirra på vad som saknas just nu. Vårt sikte är inställt på en långsiktig hållbar nationell strategi för industrins kompetensförsörjning. Det är nödvändigt för att försvara Sveriges position som industriland där global konkurrens ska mötas med kunskap och kompetens hos människor som levererar produkter med hög kvalitet.

 

Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall

 

 

Tekniksprånget ger möjligheter och löser ingenjörsbristen!

Jan-Eric_Sundgren_-_foto_Erik_CronbergVi har alla varit där. Unga, förväntansfulla och lite osäkra över hur framtiden ska gestalta sig. Vad vill jag bli? Var passar jag någonstans? Och var kommer jag att trivas och kunna växa? Idag är det alldeles för många unga, som aldrig får den möjligheten. De får inte ens testa att prova på ett yrke innan de ska bestämma sig för en lång, och ofta kostsam utbildning.
Idag är det många 18 -19-åringar som aldrig varit på en arbetsplats med undantag av praon (praktisk arbetslivsorientering) under några veckor i åttan och nian.
Hur ska man då kunna välja? Och om man inte har en aning om vad en ingenjör faktiskt gör och vilka möjligheter som finns – vill man då söka till en femårig utbildning?
Enligt SCB:s prognoser beräknas det fattas över 50 000 ingenjörer år 2030. Det är många. Och för dem som väljer ingenjörsyrket kommer möjligheterna att vara stora och många.

Därför finns Tekniksprånget. Ett praktikprogram som ger ungdomar möjlighet att prova på att arbeta som ”ingenjör” under fyra månader. Under fyra månader får de vara på något av de 45 företag som tar emot praktikanter och pröva sina vingar. De växer, ungdomarna. Och företagen växer av den kreativitet och uppfinningsrikedom som ungdomarna tar med sig. Relationer byggs för framtiden. Praktik kan ge sommarjobb och bli till ex-jobb och bli till – ja, vem vet?

Sedan starten hösten 2012 har över 600 ungdomar fått praktikplats hos några av Sveriges mest spännande företag. Men för att alla de här ungdomarna (till höstens omgång sökte drygt 2000 förhoppningsfulla tjejer och killar) ska få chansen att prova hur arbetslivet på ett teknikintensivt företag kan vara så måste företagen ge dem chansen.
Så öppna dörrarna och släpp in dem! Det är en win-win; bra för ungdomarna, bra för Sverige – och inte minst – bra för ditt företags skull. För visst vill du kunna anställa duktigt folk i framtiden?

Jan-Eric Sundgren, Tekniksprångets styrgruppsordförande samt Senior rådgivare till koncernchefen på AB Volvo

201308-IVA-Tekniksprånget-enkel-logo